You are currently browsing Vargen’s articles.
I dag fick vi besök av en skock seriefigurer som glada i hågen snart drog vidare till ett Halloweenkalas, som det numera heter. Innan dess hann studion fram i blixt(haha)fart.
Hurra för min kära syster som fyller 40 i dag! Tjoho!
Eller, Vargen fotar. Julia har under den gångna veckan dansat i Stureskolans förställning Korståg, som är elevernas egen produktion där de behandlar tankar om sin sam- och framtid. Deras vägskäl inför det som komma skall, plus de obligatoriska pikarna till fjortisar 
Julia är som vanligt lysande och showen är bra. Mycket av det som ungdomarna upplever passsar väl in i vuxenlivet…nästan lite för bra. Det verkar som vägskälen inte tar slut i och med tonåren, de bara maskeras bättre.
Att fota människor som dansar i en beckmörk lokal är inte det lättaste, iso 800, vidöppen bländare och handhållet på slutartiden 1/30 s ger lite lustiga bilder.
Fred, lustigt namn på en garderob. Rent tekniskt sett borde den heta Perspiration i stället för fy fan vilket jobb det var att bygga ihop fem meter garderober.
I och för sig var det inget större problem innan det var dags för Julias garderob, en skrubb som mäter 102 cm på bredden och 101 cm på djupet. Där skulle två 50-garderober in, det hade jag bestämt att det skulle gå. Det tog tre timmar att passa det hela, men jag är väldigt stolt över min ingenjörskost för att få ihop det hela. Det var i och för sig en hel del våld inblandat också…….
Fint blev det dock, nu har vi garderober och lägenheten börjar äntligen se ”normal” ut. Tack så hemskt mycket Mamma och Benny! 
Sedan har jag och Julia sprungit Prinsens Minne.
Jag blev dock trött och sinkade ner det hela så stackars Julia inte kunde slå sitt personbästa. Blev totalt slut vid cirka 15 km, men innan dess hade vi hållit en god 6.25-fart.
Vädret var uruselt, 16 grader med ösregn och vindbyar up mot 15 m/s, vilket INTE var kul på vägen mellan Grötvik och Sandhamn.
så nu behöver jag verkligen ett bättre objektiv för att kunna kompensera det faktum att man inte kan springa omkring så där värst mycket. När jag fotade Julias pojkvän Victor inför avslutningsbalen slog blev jag ett med elementet i vardagsrummet, men det gick med nöd och näppe att få till helkroppsfoto med mitt underbara EF 50/1.8. Antar att jag får hålla mig till modeller som är under 160 cm, annars får jag ställa mig på balkongen och fota in genom dörren. heh.
Vill ha
(bild från canon.se)
Ett EF 24-70/2.8 hade varit alldeles perfekt, så om någon har en sisådär 14000 över så önskar jag mig det i födelsedagspresent.
Bilder från helgens händelser lär dyka upp både här och på familjens andra bloggar inom kort (Julias är säkerligen redan uppdaterad).
Även kallat Möllegård dit otaliga friluftsdagar har styrt sin kos från olika skolor i kommunen. Jag och Julia passade på att ta lite bilder, varav ett par syns nedan.
Så, nu nästan en vecka efter begivelsen har jag fått tummen ur att blogga om den också.
Vi är bäst!
Julia och jag kom runt Götebogsvarvet och i mål tämligen pigga och fräscha på tiden 2.21.10 vilket är nästan tio minuter snabbare än planerat.
Starten!
Loppet började med den sedvanliga joggen genom Slottsskogen, inte för att man vill ta det lungt utan för att det inte går att springa. Vägen ut ut Slottsskogen är upp för den berömda backen.
Slottskogen, alla stilar var med i år. Såg även två killar i leopardtanga…
Väl uppe blev det en lång tur nerför genom Majorna för att så småningom vika uppåt igen i en ganska rejäl backe.
Här gick lillans skosnöre upp
När man kommit upp för den backen passeras 5 km och sedan tar den beryktade Älvsborgsbron vid, fast personligen förstår kag inte riktigt vad som är så fasligt med den, backen upp dit är hundra gånger värre.
Nu även med nersvettad lins! (min mobil går på LSD)
Efter bron springer man ut på Hisingen och genom det gamla varvsområdet Eriksberg, som numera har blivit ett fasionabelt bostadsområde. Milen passeras någon kilometer efter den gigantiska kranen. Vägen är stundtals lite halvtrist och sedan heltrist när man kommer ut mot 13 km.
Det finns i alla fall vätskekontroller att roa sig med.
Vid 14 km finns det beryktade snöret, det dras 17.40 och kommer man senare blir det att åka taxi (Taxi Göteborg kör trötta löpare från banan) till Slottskogen. Vi passerade med en halvtimme till godo. Ha!
Där snöret dras stod Frälsningsarmén och spelade O hur saligt att bla bla, jag minns bara den studentska alternativtexten Jag har aldrig vatt på snusen Nåväl, stärkta av detta bar det upp på bro nummer två, Göta Älvsbron (som tydligen kan öppnas, hände något år). Här var det lite tugnt, men vi kämpade oss tappert över och vitaliserade oss i vätskekontrollen utanför Nordstan.
Det blir lite kladdigt
Sedan bar det upp för Avenyn där Jasmine, Stojan, Victor och Gjusta stod och hejade. En behövlig energickick som tog bort det faktum att vägen upp till Götaplatsen är en tre kilometer lång uppförsbacke. Inte särskilt brant, men seg utav bara tusan.
Weeee!
Väl rundat Götaplatsen så bar det nerför en kort bit. När vi svängde av från avenyn och upp på Wasagatan kände vi att det fanns mycket mer att ge och ökade till sexminuterstempo.
Vi formligen flög fram de sista tre (18.10) och gjorde en storstilad målgång där vi sprang om flera hundra personer på uploppet.
Den obligatoriska kartan!
(Fotograferna är en blandning av Jag och Jasmine)
Nu ligger jag i sängen på hotellet och laddar inför morgondagen. Jasmine och Julia är överlyckliga för badrummet har badkar, nu plaskas det ordentligt. Kanske inte helt förvånande för ett par svanar.
I morgon gå starten 15:46. Om det är intressant att följa mig och Julia går det att beställa mellantider via SMS, det kostar 25 spänn. Kolla länken här. Jag har nummer 55599 och Julia 55377. (För de som inte orkar kolla länken, sms:a RV 55599 till 72700. Observerva mellanslaget).
Tidigare under kvällen tog vi en tur till Liseberg och för första gången i mitt liv lyckades vi vinna en sådan där gigantisk chokladkaka.
Då är det snart dags, på lördag springer jag och lillsvanen Göteborgsvarvet. Som alla trogna läsare har kunnat se är vi redo och tillräckligt tränade för att kunna ta oss runt utan några problem. Vädermänniskorna spår att det skall bli ett bra löpväder, sol, inte för varmt och svaga vindar. Speciellt det där sista gillar jag då det blir betydligt trevligare att springa över de båda broarna om det inte blåser full storm.
Gallery
