Ja, Jasmine bloggar som en furie vilket gör att jag känner mig något redundant om jag bloggar om samma sak. Bebbefödelsedag, Stojans födelsedag och Mors Dag.
Apropå redundans kan jag tillägga att, nu när jag förhört Jasmine i fonetik, redundans i det ämnet är när vokalerna färgar av sig på konsonanterna. Prova att säga ”kil” och ”kål”, men kapa av vokalen så ser ni hur koolt språket kan vara. Serberna har fulländat detta genom att ta bort ALLA vokaler mellan konsonanter…srpska. Heh.
Träning har jag hunnit men, även om jag ”missade” mit veckomål på 4 mil. 3.6 blev det enligt Herr Gepeess.
Måndag:
En runda på 15,2 km vid Ön. Den var med terränglöpning i våtmark eftersom jag inte kan läsa kartan, ja, jag hade givetvis med mig den klassiska 50000-delen (skala 1:50000) . Orsaken till de våta fötterna var den att vägnätet med sina grusvägar inte ville riktigt som jag och för att inte behöva springa hela vägen till Skedala valde jag att ”gena lite”.
Jag begriper inte hur det kommer sig att man alltid hamnar i ett träsk när man väljer att gena, det är helt ofelbart. Kanske en affärsidé, ”Vargens Träskdetektering”. Däremot satt det ett par förvånade pensionärer i trädgården till sitt hus och stirrade på mig när jag brakade ut ur skogen. ”Goddag” sade jag och klafsade vidare.
Det blev i alla fall 1:39 ute i skogen. Synd att jag inte tänkte på mobilkameran för uppe på den högsta punkten, 105 m. ö. h. kunde kag se hela vägen till Båstad. In alles var det en ganska mysig runda, även med träsklöpningen.
Onsdag:
Tror jag sprang runt Vapnö. Det är numera min standardrunda, så jag antar att jag tog det hållet. Svettigt värre var det dock.
Fredag:
Första rundan med Jasmine efter hennes lilla återhämtning. Hon var belagd med springförbud under veckan, som hon givetvis trotsade på Onsdagen och tog den ”milda” femkilometaren på berget. Vår Vapnöunda gick bra, förutom ett visst ”sjuklöperi” från Svanen i starten. 1:05 på milen.
Ja, det var det. Nu åter till tystnaden.
